Skillnaden mellan Yield och Dividend

21 okt, 2020

Obligationer vs Aktier En obligation är en kredit vars löfte är att betala en specifik ränta (yield) på det nominella beloppet till obligationsinvesteraren under löptiden. Så exempelvis om ett företag behöver ta in kapital via obligationsmarknaden så sätts räntan med hänsyn till vilken risk man anser bolaget har. Här finns det internationella institut såsom S&P och Moody´s som sätter s.k. ”Rating” på bolagen från AAA ner till D (default). På aktiesidan pratar man om utdelning (dividend) som är den del av vinsten i bolaget som delas ut till aktieägarna och som bestäms av styrelsen från år till år. En förutsättning för att bolaget ska kunna ta del av 

Yield – hur säker är den?

En företagsobligation betalar alltså en specifik ränta (yield) under löptiden. Om man som investerare handlar en företagsobligation till kurs 100 % med en löptid på fyra år för 1 MSEK som betalar 8 % yield per år, så betalas varje år 80 TSEK ut till investeraren fördelat på 20 TSEK varje kvartal. Detta sker alltså varje år under fyra år tills den löper ut, ofta kvartalsvis. Se exempel nedan:

Bilden visar kassaflödet i en obligation med en kupong (ränta) på 8 % per år, med kvartalsvis kupongutbetalning och en löptid om 4 år.

Till skillnad från en aktieutdelning (dividend) där styrelsen kan ställa in utdelningen, som vi såg nu senast under Covid-19, så kan ej företaget bakom en obligation ställa in kupongutbetalningen (yield). Den enda risk man som obligationsinvesterare tar är att bolaget går i konkurs under löptiden, annars måste kupongen betalas ut. Vid en konkurs så hamnar man som obligationsinvesterare tillsammans med banken högst upp i balansräkningen och sitter i en betydligt bättre situation än aktieägarna när det kommer till återbetalning.

Sedan kan marknaden för obligationer gå upp och ner med utbud och efterfrågan. Om priset på en obligation stiger kommer kupongen bli mindre, eftersom 8 % ränta blir en mindre del av köpeskillingen. Du kan handla en obligation och tjäna pengar på prisökningen, men syftet med en obligation är kassaflödet som räntebetalningarna ger, inte i första hand prisökningen och behåller man som investerare obligationen löptiden ut så får man tillbaka det satsade beloppet + kupongutbetalningar under hela löptiden.

Dividend – kan den ställas in?

Aktieutdelningen (Dividend) kan ställas in till skillnad från obligationernas yield. Styrelsen i ett aktiebolag kan ställa in aktieutdelningen från år till annat, exempelvis som nu senast vis Covid-19 uteblev utdelningen i majoriteten av alla bolag på Stockholmsbörsen. Samma scenario med utebliven utdelning har vi sett vid tidigare bolagskriser eller andra mer omfattande kriser såsom IT-kraschen år 2000 eller Finanskrisen år 2008. Obligationer erbjuder kupongutbetalningar under hela löptiden om inte bolaget går i konkurs innan. Medan aktier erbjuder utdelning som är en viss del av vinsten i bolaget där styrelsen beslutar hur mycket som ska delas ut till aktieägarna. Utdelningen är en procentsats av aktiens pris. Och en förutsättning för att utdelning ska kunna betalas ut är alltså att bolaget går med vinst och att vinsten ökar varje år för att bolaget ska kunna höja utdelningen.

Hur ofta betalas Yield och Dividend ut?

På den amerikanska marknaden betalar de fastförräntade obligationerna ofta ut kuponger (yield) halvårsvis, medan de i Europa och Sverige betalas ut årsvis på de fastförräntade obligationerna. Aktieutdelningen (dividend) betalas oftast ut endast en gång per år.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att är man ute efter ett stabilt kassaflöde som inte kan ställas in under löptiden så är obligationer att föredra. Det blir betydligt enklare att räkna på förväntad avkastning i en diversifierad obligationsportfölj än en aktieportfölj. Det viktiga i en obligationsportfölj är de genomsnittliga kupongutbetalningarna, alltså ränteutbetalningar till obligationsinvesteraren. Man kan enkelt räkna på kassaflödet.

Medan i en aktieportfölj så handlar om det förväntningar om framtiden. Sedan har aktier andra fördelar såsom tillväxt och andra egenskaper, men söker man ett stabilt och frekvent kassaflöde så är obligationer att föredra, då aktieutdelningar är generellt mer osäkra och kan ställas in av styrelsen. Sedan utesluter inte det ena tillgångsslaget det andra utan både aktier och obligationer hör hemma i en investerares portföljsammansättning.

| Artikeln är skriven av Jens Halvarsson |Partner på ARR| 0706-72 34 64 | jens@aktivranteradgivning.se |

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i obligationer kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i obligationsinformationen som lämnas på denna sida.


Vill du veta mer eller hitta rätt upplägg för dig?

Boka förutsättningslöst kostnadsfri analys med Jens
Kostnadsfri analys